Language politics and legitimation crisis in Sweden
A Habermasian approach
Språkpolitik och legitimeringskris i Sverige utifrån ett Habermasianskt angreppssätt

Authors: Milani, Tommaso M.; Johnson, Sally

Source: Language Problems & Language Planning, Volume 32, Number 1, 2008 , pp. 1-22(22)

Publisher: John Benjamins Publishing Company

Buy & download fulltext article:

Price: $37.41 plus tax (Refund Policy)

Abstract:

Since the late 1990s the question of whether to ratify the status of Swedish as the "principal" language of Sweden by means of a language law has been subject to considerable public dispute. Drawing on Blommaert's concept of a "language ideological debate," we explore how and why this particular debate seemingly ground to a halt without achieving any kind of tangible closure. In order to do so, we introduce Habermas's notion of "legitimation crisis" and describe how such crises are, according to Habermas, typically underpinned by one or more "rationality deficits," i.e. discursive paradoxes that emerge in a given historical, cultural, social and economic context. We then propose that the concept of "legitimation crisis" not only may help to explain why some language ideological debates sometimes reach a stalemate at a specific historical moment as in the Swedish case, but also constitutes a theoretical framework that could be productively incorporated into the study of language politics more generally.

Portuguese
Sedan slutet av 1990-talet har frågan huruvida svenskan genom en språklag skall stadfästas som officiellt språk (eller inte) varit föremål för en betydande offentlig debatt. Med utgångspunkt i Blommaerts teori om vad som konstituerar en språkideologisk debatt undersöker vi hur och varför denna debatt till synes avstannat, utan att ha nått något egentligt avslut. För att åstadkomma detta introducerar vi Habermas begrepp legitimeringskris och beskriver hur, enligt Habermas, en legitimeringskris vilar på ett eller flera rationalitetsproblem. Exempel på sådana problem är diskursiva paradoxer som uppkommer i en given historisk, kulturell, social och ekonomisk kontext. Vi föreslår därefter att begreppet legitimeringskris inte bara kan användas för att förklara varför vissa språkideologiska debatter hamnar i ett skenbart dödläge, som i det svenska exemplet ovan, utan också bildar ett teoretiskt ramverk som på ett fruktbart sätt skulle kunna tillämpas i studier om språkpolitik mer generellt.

Keywords: GLOBALISATION; HABERMAS; LEGITIMATION CRISIS; LANGUAGE IDEOLOGICAL DEBATES; LANGUAGE POLITICS; PUBLICS; SWEDEN

Document Type: Research article

DOI: http://dx.doi.org/10.1075/lplp.32.1.02mil

Publication date: 2008-04-01